Värre var det inatt. Han kommer jamandes in i sovrummet och lägger ner en stor fågel på golvet. (Skas tillägga att jag är rädd för fåglar, tycker att det är superläskigt när de flyger runt huvudet på mig.) Problemet är att fågeln fortfarande lever. När den suttit i ett hörn och återhämtat sig börjar den flaxa runt i panik. Albin och jag låg under täcket medan Micke försöker få ut fågeln. Det var inte kul, Albin skakade, men det var nog inte direkt rädsla, han verkade mest tycka att det var spännande och tittade nyfiket fram utanför tecket. :) Jag försökte hålla mig lugn för att inte skrämma Albin. Men inte så lätt när det känns som om hjärtat ska hoppa ur bröstkorgen. Tur att Micke var hemma, annars hade nog jag och Albin legat kvar under täcket än.
Nog för att jag älskar Pepsi.... men några fler fåglar får han inte släpa in. Nu får han inte gå ut på natten längre. Inga fler fågel-episoder nu tack:)
Bilden är sen Pepsi hade varit borta i tre veckor och äntligen kom hem. Jag kan lova att han inte fick nån kram av Micke inatt :)
